Frågor och svar om Hälsometern

Syftet med Hälsometern är att samla data för att möjliggöra bättre sjukvård och hälsoförebyggande åtgärder. För att göra det måste förekomsten av sjukdomar och riskfaktorer kartläggas med hjälp av uppgifter från befolkningen. Det arbetet bidrar du till genom att svara på frågor i appen och dela stegdata från din smarta telefon.

Med hjälp av Hälsometern kan Region Stockholm samla in viktigt folkhälsodata och samtidigt ge dig smidig tillgång till verktyg för att bevaka din egen hälsa och de hälsofrämjande steg du tar. Det är bara med information från många människor som det är möjligt för oss att ta fram rättvisande statistik och forskning – därför är ditt deltagande mycket värdefullt!

Hälsometern utvecklas av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) tillsammans med teknikföretaget Knowit. CES är en del av region Stockholms sjukvårdsområde, och har i uppgift att bidra till en god och jämlik folkhälsa genom utveckling och spridning av kunskap.

Läs mer om CES >

Hälsometern samlar uppgifter om dig via enkäter som du svarar på i appen. Enkäterna handlar om din hälsa, dina levnadsvanor och levnadsförhållanden.

Hälsometern samlar även in dina stegdata via den accelerometer som finns inbyggd i din smarta telefon och som mäter din rörelseaktivitet. Stegdata kommer att laddas upp varje gång du loggar in i appen, men inte annars. 

Dina enkätsvar och stegdata kommer också kompletteras med uppgifter från allmänna register. Det är nödvändigt för att kunna beskriva och analysera förekomst, orsaker och konsekvenser av sjukdomar och riskfaktorer i olika grupper. Uppgifterna rör kön, ålder, civilstånd, familjeställning, antal barn, eget och föräldrars födelseland, medborgarskap, invandringsår, migrationsbakgrund, boendeområde, utbildning, yrke, arbetssektor, inkomster, bidrag, sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspension. Eventuell information om sjukskrivning kommer att hämtas från Försäkringskassan och eventuell vård- och läkemedelsanvändning samt framtida dödsorsaker från Socialstyrelsens och Region Stockholms register. Eftersom individers hälsa påverkas av ärftlighet och familjeförhållanden inkluderas även uppgifter om föräldrar samt eventuella syskon och barn.

Användarnas uppgifter samlas in för att sammanställa statistik.

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) som står bakom Hälsometern, har i uppdrag att bidra till en god och jämlik folkhälsa genom utveckling och spridning av kunskap. Data från dig och andra användare kommer i detta syfte analyseras och sammanställas på gruppnivå i rapporter och vetenskapliga studier. Resultaten redovisas bland annat i Region Stockholms folkhälsorapport som CES publicerar vart fjärde år, och på Folkhälsokollen.se.

Redovisningar som baseras på data från Hälsometern används av Region Stockholm, och av stadsdelar och kommuner i Stockholms län, för att planera samhällsförändringar och sjukvård.

Allt analysarbete genomförs på data som pseudonymiserats, vilket innebär att namn och personnummer har ersatts av ett löpnummer. Analyserna inkluderar bara de uppgifter som behövs för den aktuella analysen. Resultaten presenteras alltid på gruppnivå där inga enskilda individers uppgifter kan uttydas. Ett väldigt begränsat antal medarbetare på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) har tillgång till filer som inkluderar namn eller personnummer, för att möjliggöra att koppla samman data från olika källor.

Det enda tillfälle man kan vara intresserad av data för en enskild individ är om data för just den individen av någon anledning ska uteslutas ur analysen (t.ex. om det finns ett osannolikt eller extremt ovanligt mätvärde på någon variabel).

Läs mer om hur vi skyddar dina uppgifter i Hälsometerns integritetspolicy

Dina uppgifter skyddas och behandlas med sekretess och alla som arbetar med undersökningen och data från undersökningen har tystnadsplikt. Sekretessen gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen (24 kap. 8 § (2009:400)).

Dina uppgifter skyddas också enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR, 2016/679). Den lagliga grunden som vi använder för att hantera personuppgifterna, enligt GDPR, är att ändamålet är av allmänt intresse och nödvändigt för statistiska ändamål.

Alla personuppgifter lagras och hanteras på datorer och servrar inom Region Stockholm som skyddas med tvåfaktorsautentisering för att förhindra att en obehörig kan få åtkomst.

Läs mer om hur vi skyddar dina uppgifter i Hälsometerns integritetspolicy >

Personuppgiftsansvarig och kontaktuppgifter

Dina uppgifter hanteras av anställda på CES som är en del av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) i Region Stockholm. SLSO är personuppgiftsansvarig för behandlingen av dina personuppgifter. SLSO är därmed ansvarig för att dina insamlade personuppgifter skyddas enligt tillämpliga lagar och regler.

Om du har frågor kring GDPR och hur dina personuppgifter skyddas är du välkommen att kontakt SLSO:s dataskyddsombud:

E-post: gdpr.slso@sll.se

Telefon: 08-123 400 00 (växel).

Om du har frågor om Hälsometerns syfte, kan du kontakta CES:

E-post: halsometern.slso@sll.se

Du kan när som helst välja att sluta använda Hälsometern och avsluta din medverkan. Det gör du genom att gå till "inställningar" i appen. Om du avslutar din medverkan kommer vi inte samla in några nya uppgifter om dig. De redan insamlade uppgifterna kommer inte användas i nya kartläggningar och analyser.

I din smarta telefon finns en accelerometer. Från den samlas data som sparas som antal steg i appen Hälsa (Iphone) eller Google fit (Android). Genom att räkna antalet steg per minut kan vi uppskatta hur många minuter per dag som du har tar åtminstone 100 steg. Det finns forskning som visar att minst 150 minuter med minst 100 steg per minut (måttlig fysisk intensitet) per vecka har positiva effekter på hälsan. I Hälsometern kallas en minut med minst 100 steg för en högaktiv minut, och du får återkoppling på hur många sådana minuter per dygn du kommer upp i.

Högt alkoholintag har allvarliga effekter i form av ökad risk för cancer, högt blodtryck och höga blodfetter samt leversjukdomar. Risken för skador orsakade av alkoholkonsumtion ökar gradvis med ökande konsumtion. Runt 15 procent av alla dödsfall i åldrarna 15 till 49 år i Stockholms län orsakas av alkoholkonsumtion. Information om alkoholkonsumtion används också för att förstå orsaker bakom sjukdomar som drabbar befolkningen.

De tre frågorna om arbetsförmåga är en del av ett index (Work Ability Index) som mäter självskattad förmåga i förhållande till arbetets fysiska respektive mentala krav samt skattning av arbetsförmåga om två år. Frågorna har visat sig predicera sjukfrånvaro och förtidspension.

Enligt lag ska arbetsgivare undanröja eller minska hälsorisker i arbetet.  Med dessa frågor kan vi få en bild över hur många av arbetsgivarna som uppfyller detta krav.

Att arbeta över mycket kan kan innebära stress och ge hälsokonsekvenser på längre sikt. Att vara undersysselsatt (få arbetstimmar) är å andra sidan ett tecken på en ekonomiskt osäker position, vilket också kan påverka hälsan.

Hälsoeffekterna av cannabis är mycket omdebatterade. Dock är det väl känt att omfattande cannabisbruk kan leda till både psykiska och fysiska skador och därmed påverka hälsan negativt.

Många i Stockholms län har drabbats av covid-19, och det är fortfarande mycket vi inte vet om sjukdomen. Vi ställer frågor om covid-19 och långvariga symtom, för att förstå hur stor bördan av sjukdomen är i länets befolkning, och för att lära oss mer om orsaker och konsekvenser.

Det behövs mer kunskap om hälsoeffekterna av e-cigaretterna. E-cigarett innehåller nikotin som är starkt beroendeframkallande. Det finns också studier som pekar på negativa effekter på hjärt- och kärlsystemet och luftvägarna. Att använda e-cigaretter kan också öka sannolikheten att senare börja röka.

Fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan. Fysisk aktivitet stärker hjärtat, immunförsvaret och påverkar risken för högt blodtryck, diabetes och benskörhet, och bidrar till psykiskt välbefinnande.

Utsatthet för våld eller hot om våld kan resultera i allvarliga fysiska och psykiska men och därför ha stora konsekvenser för hälsan. Barn som lever i familjer där det förekommer våld löper ökad risk att själva utsättas för våld, men far illa även av att bevittna våldet mellan föräldrarna eller de vuxna i hemmet. Kvinnor utsätts oftast av nuvarande eller tidigare partner, och män oftast av okända män.

Dessa frågor brukar användas för att beskriva socialt kapital, som definieras som tillit till samhällets institutioner. Tidigare regionala studier visar att socialt kapital varierar markant mellan olika områden i Stockholms län och att det är starkt relaterat till de socioekonomiska förhållandena i området.

Genital smärta i samband med sex är ett vanligt besvär bland kvinnor och personer med vagina, som bland annat kan orsakas av sjukdomarna vestibulodyni (tidigare kallat vestibulit) och vaginism.

Det finns behov av mer kunskap om dessa tillstånd. Det är okänt hur utbredda symtomen är eftersom de är otillräckligt täckta av register. Många undviker att söka vård och kommer därför inte till vårdens kännedom, medan andra får vänta länge på rätt diagnos.

De tio frågorna om hur man mått under den senaste månaden eller senaste två veckorna är del av tre olika instrument: Kessler-6, GAD-2 och PHQ-2. Dessa instrument har utvecklats för att upptäcka psykiska symptom, framför allt ångest och depression. Mätverktygen kan inte ge diagnoser, och de kan missa symptom på psykisk ohälsa.

Psykiska symtom är vanliga i befolkningen, och många med symptom söker inte vård. Men hjälp av data från våra undersökningar kan vi kartlägga den psykiska ohälsan, undersöka hur den skiljer sig mellan grupper i samhället, samt undersöka orsakerna bakom psykisk ohälsa.

Huvudvärk och migrän vanligt i befolkningen, men de som drabbas behöver ofta inte besöka sjukvården. Vi ställer dessa frågor för att kartlägga förekomst och svårighetsgrad, undersöka hur dessa skiljer sig mellan olika grupper i samhället, samt vilka bakomliggande orsaker som finns.

Kost är den största riskfaktorn för sjukdom i Sverige enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Matvanor har stor betydelse för förekomsten av fetma och risken att utveckla ett stort antal folksjukdomar såsom typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. De frågor som används i Hälsometern ger information om befolkningens intag av fett, fiber och socker.

Frågorna om längd och vikt används för att räkna ut BMI (Body Mass Index), vilket är ett enkelt mått för att klassificera övervikt och fetma. Vi samlar dessa uppgifter eftersom övervikt och fetma kan leda till exempelvis diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar.

Premenstruellt syndrom (PMS) drabbar en stor del av kvinnor i fertil ålder och personer med ägglossning. PMS innebär återkommande premenstruella besvär såsom ökad nedstämdhet, irritabilitet, oro, ångest och humörsvängningar.

Premenstruell dysforiskt symptom (PMDS) är en svårare form av PMS, som innebär påtagliga negativa effekter för bland annat arbetsförmåga eller sociala relationer.

Både PMS och PMDS är otillräckligt täckta i register. Vi ställer denna fråga för att kunna samla mer kunskap om orsaker till, och konsekvenser av, PMS. Vi ställer denna fråga till alla eftersom ett personnummer inte är direkt kopplat till att menstruera

Rökning är en stark riskfaktor för vanliga folkhälsosjukdomar, bland annat cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, KOL, Crohns sjukdom, sår i mage och tolvfingertarm. Genom vår tidigare kartläggning vet vi att andelen dagligrökare minskat starkt i Stockholms län, men stora skillnader mellan grupper kvarstår och rökningen har stor effekt på hälsan. Cirka 14 procent av alla dödsfall och fem procent av all funktionsförlust i Stockholms län orsakas av rökning. Information om rökning används också för att förstå orsaker bakom sjukdomar som drabbar befolkningen.

Tidigare studier har visat att HBTQ-personer har högre nivåer av ohälsa än andra grupper. Till exempel är de är mer utsatta för våld och diskriminering och har oftare självdestruktiva beteenden såsom självmordstankar och självmordsförsök. Vi samlar data om sexuell läggning för att kunna kartlägga hur hälsan mellan grupper med olika sexuell läggning skiljer sig från varandra och varför, och på så sätt kunna förebygga ohälsa.

Smärta i rörelseorganen är mycket vanligt i befolkningen och leder ofta till långvarig sjukskrivning och förtidspension. Vi samlar data om smärta i rygg och nacke för att bättre kartlägga vilka som drabbas och varför, samt vilka konsekvenser detta får för individen och samhället.

Hälsoriskerna av snusning är ett debatterat ämne, eftersom kunskapsunderlaget fortfarande är svagt. Utvecklingen av nikotinberoende är dock densamma vid vanlig rökning och snusning, och snus innehåller dokumenterat cancerframkallande ämnen. Vitt snus innehåller inte tobak, men nikotin.

Sociala relationer och socialt stöd är viktigt för individens hälsa, och fungerar som en buffert vid kriser och problem – inte minst när de rör hälsan. Olika personer har olika behov av sociala kontakter, men en ensamhet som besvärar, är en tydlig indikation på att det sociala livet är för begränsat.

Att ta sitt eget liv är en stark orsak till förtida död i Stockholms län. Tidigare suicidförsök eller planer är en riskfaktor för självmord.

Arbetsmarknadsdeltagande har ett starkt samband med hälsa, både på så sätt att de med hälsoproblem har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, och att det kan leda till ohälsa att stå utanför arbetsmarknaden eller ha ett osäkert arbete. Frågan används för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället.

Sömnsvårigheter kan ha många orsaker, och vi vet för lite om förekomsten i befolkningen och dess konsekvens för hälsan.

Tillgång till och utnyttjande av grönområde kan ha en positiv effekt på hälsan. Svaren på denna fråga möjliggör att vi kan undersöka det sambandet ytterligare.

Frågan används bland annat för att analysera skillnader i hälsa och arbetsmiljö för olika yrkesgrupper. Det är viktigt för att kunna bevaka och förebygga arbetsmiljöproblem. Frågan används också för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället. Vi använder yrkesbenämningar från Standard för Svensk Yrkeskategorisering (SSYK).